Denna soliga varma dag styrdes lunchstegen av en slump till en restaurang jag besökte middagstid för knappt 2 veckor sedan. Vi brukar inte gå så långt bort på lunchen men idag hade en av oss ett ärende en hit bort. Mitt sällskap och jag åt en god lunch. När jag kommer till ytterdörren hänger ett par skrikigt indigoblå halvtunna vinterhandskar i ögonhöjd. Det ser ut som mina. Ja det är mina. Tänk att jag visste inte att jag hade förlagt dem. Såg då framför mig hur jag till hösten skulle rota runt i vinterlådan och spotta och fräsa för att jag inte kan hitta mina indigo-handskar. Kanske tom skälla på någon när eller kär som befinner sig i min omgivning. Det är en lite skön känsla det där att hitta något som man förträngt att man tappat bort. Får i alla fall mig att fundera på vad mer jag kan ha glömt.
Jo en sak hade jag glömt men min gulliga dotter påminde mig så fint genom att slå mig en signal mitt i lunchen. Hon bad mig hjälpa henne komma ihåg att imorgon är det öppet hus på skolan. Puh! Jag hade missat skriva upp det. Härligt då slapp jag erkänna att jag förträngt det och kan med gott samvete gå runt på det öppna huset och njuta av dotterns och alla andra barns alster.
Vad har du förträngt?
Bilden är ifrån i morse - vrid på huvudet eller varför inte datorskärmen så är chansen att bilden blir rättvänd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar