torsdag 17 maj 2012

Du har en grymt bra minneskapacitet. Glöm aldrig det!

Om du inte visste det redan så kan jag avslöja att din hjärna är otrolig - den har värsta minneskapaciteten. Spana in TED-föreläsningen av Joshua Foer och lär dig enkla knep för att öka din minneskapacitet. http://www.ted.com/talks/joshua_foer_feats_of_memory_anyone_can_do.html

måndag 14 maj 2012

De bråkade, gapskrattade och avslutades reflekterande

Härom veckan bråkade min två kära döttrar. Åh denna gång längre än på mycket länge. Till slut fick jag dem i säng. Satt där vid fotändan på minstingens säng när storasyster öppnar dörren och fortsätter gråta. Storasyster söker tröst och jag tröstar. Varpå lillasyster blir rejält avundsjuk och deklarerar; "Nä nu flyttar jag hemmifrån och jag tar katten med mig.". Sagt och gjort stövlade hon sig iväg med katten i ett bestämt och stadigt grepp under armen.

Efter sådär 10 minuter kom minstingen tillbaka och deklarerade att hon sökt på nätet men fick ingen träff på "resor för människor och djur". Snacka om förlösande. Vi började gapskratta alla tre.

De båda la sig ner för att sova och betänka vad som hade hänt. Jag sitter vid fotändan av sängen när lillasyster slår upp ögonen och säger: - Men jag kanske stavade fel! Det är svårt det där med "ske-ljud". Stavas människor med "ch"?

De är för underbara. :-D

En del saker blir sämre med åren

Det landade ett par strumpor på min tröskel igår. Men inte vilka strumpor som helst. De här paret var ifrån min mamma och kvar i sin orginalförpackning med den gamla tillslutna logan för kooperativa förbundet på. Har väl för decennier sedan köpts på Tempo eller Konsum. I vilken gömma har hon hittat dem?

Fnissade lite och skulle sätta ihop strumporna. Föga förvånande var resåren helt söndervittrade. Det är bara att konstatera att en del saker blir sämre av att ligga till sig och ibland tom helt funktionsodugliga.

Fast det är klart om jag gav manken till så kanske jag skulle kunna komma på något nytt användningsområde för ett par randiga marinblå strumpor i storlek 34-36 som helt saknar kraft att hålla sig uppe kring vaden. Nä vet du jag orkar inte tänka på det. Kanske du kan komma på ett användingsområde .... skynda dig innan de åker i papperskorgen.

söndag 6 maj 2012

Det är så svårt att bestämma vad jag tycker om den här bilden; är den vacker, dramatisk, mörk, glittrande, djup, förhoppningsfull .... Får fundera en stund till hur som så applierar den till mig. Bilden är tagen på Valborg 2012 - tänk att det här utsikten har jag ifrån mitt middagsbord...

fredag 4 maj 2012

Saker och ting är inte alltid som de verkar vara på ytan

Ta bara det där att klockslaget nedan för publicering av tankar på bloggen EnTanke blir något helt annat än där jag befinner mig. Det verkar som om jag ligger 9 h före servern. Hmm alltså finns den troligtvis på amerikanska västkusten.

Så alla ni som nu gillar att fundera kring tid har vid detta laget kommit fram till att jag nu bloggar via smart-phone på min lunchsrast. Alltså inte bloggar mitt i natten.

Åh andra sidan så har jag min position avslagen under inställningar i telefonen. Om jag nu slår på den undrar vad som händer då? Ändras tiderna även bakåt i bloggen. Eller är allt detta bara en vy i telefonen och allt är fullt logiskt och korrekt på datorn. Strunt i samma ...


torsdag 3 maj 2012

Att ha fel känns inte alls eller snarare som om man hade rätt.

Enligt Kathryn Schulz så är det som så att ha fel känns inte alls utan snarare som om man hade rätt. Att inse att man har fel - det är det som är så jobbigt.

Vad är egentligen rätt och fel?

"The miracle of your mind isn’t that you can see the world as it is. It’s that you can see the world as it isn’t.” (Kathryn Schulz)

http://www.ted.com/talks/kathryn_schulz_on_being_wrong.html

Detta konstverk kan man hitta längs Hornsgatan. Ta en promenad längs Hornsgatspucklen och se hur många små metall-konstverk du kan hitta. En del är lätta att hitta andra får man leta ett bra tag innan man hittar....

Ståtligt blomster med dilemma

Idag var det öppet hus i skolan inkl. teater. Spontanfixade på lunchen en hög enkel men ändå ståtlig blombukett att ge till min dotter efter föreställningen. Åhh hon kommer bli så himla glad. Men på vägen hem balla jag ur och svängde förbi hemma och la blommorna på köksbänken. Politiskt korrekt att inte ta med sig några blommor (spontana eller ej) för den svenska avundsjukan skulle säkerligen slå till om inte annat för att kvasten är runt en halvmeter hög. Fick istället viska i dotterns öra att en jättefin bukett väntar på henne hemma.

Väl hemma var lillasyster, först över tröskeln, trött efter alla dagens intryck och hungrig som attan. Blommorna gjorde henne avundsjuk som bara den. Hon vet mycket väl att hon också har och kommer att få spontanblomster. Men vad hjälper det när det bara brister och tårarna flödar längs kinderna?

Åh vad 17 lärde jag mig av denna blomsterhistoria?! Sluta var spontan? Var alltid 100% rättvis? Släpp skammen/den svenska avundsjukan och ge blomster vid scenen nästa gång? Köp aldrig mer några blommor?

Nä. Jag går bet. Kanske du kan ge råd?

Blomster till skådespelerskan

onsdag 2 maj 2012

Hur många lögner sväljer du samt hoppar ur din mun per dag?

Spana in Pamela Mayers TED-talk "How to spot a lier" om lögner och hur man kan bli en lögnspanare.

Vi lär bli lurade mellan 10 - 200 gånger per dag.

Kanske vill du likt Pamela göra resan från lögnspanare till att söka sanningen och vidare till att bygga förtroende.

TED talk. Pamela Meyer: How to spot a liar

tisdag 1 maj 2012

Ibland hittar jag saker jag inte visste jag hade glömt

Denna soliga varma dag styrdes lunchstegen av en slump till en restaurang jag besökte middagstid för knappt 2 veckor sedan. Vi brukar inte gå så långt bort på lunchen men idag hade en av oss ett ärende en hit bort. Mitt sällskap och jag åt en god lunch. När jag kommer till ytterdörren hänger ett par skrikigt indigoblå halvtunna vinterhandskar i ögonhöjd. Det ser ut som mina. Ja det är mina. Tänk att jag visste inte att jag hade förlagt dem. Såg då framför mig hur jag till hösten skulle rota runt i vinterlådan och spotta och fräsa för att jag inte kan hitta mina indigo-handskar. Kanske tom skälla på någon när eller kär som befinner sig i min omgivning. Det är en lite skön känsla det där att hitta något som man förträngt att man tappat bort. Får i alla fall mig att fundera på vad mer jag kan ha glömt.

Jo en sak hade jag glömt men min gulliga dotter påminde mig så fint genom att slå mig en signal mitt i lunchen. Hon bad mig hjälpa henne komma ihåg att imorgon är det öppet hus på skolan. Puh! Jag hade missat skriva upp det. Härligt då slapp jag erkänna att jag förträngt det och kan med gott samvete gå runt på det öppna huset och njuta av dotterns och alla andra barns alster.

Vad har du förträngt?

Bilden är ifrån i morse - vrid på huvudet eller varför inte datorskärmen så är chansen att bilden blir rättvänd.


Tänkvärt om utbildning - en paradigm

Lyssna till Ken Robinson eller snarare ta del av en häftig animationshistoria fyllt med tänkvärda sakering kring kunskap och utbildning. Bla kring ADHD.

http://www.ted.com/talks/ken_robinson_changing_education_paradigms.html

Nyckeln till inovation, kreativitet och förändring är SÅRBARHET

De som vågar visa sin sårbarhet är bara bäst och så himla modiga. Sårbarhet är modern/nyckeln till inovation, kreativitet och förändring. Släpp skammen!
Om du vill bli övertygad spana in TED-talk av Brene Brown (20 min 38 s):

http://www.ted.com/talks/brene_brown_listening_to_shame.html

Tack till alla er modiga människor som vågar visa er sårbarhet. Som vågar (miss)lyckas.

Ps Brene Brown har hålllit fler TED-talks bara att söka på hennes namn.

Gör något fint idag....

Gör något fint, gärna riktigt fint, för någon i din omgivning idag. Om du inte brukar göra det kommer du bli positivt överraskad över den respons du får. Varför inte börja med någon av dina riktigt goa vänner och sen när du gjort fina saker för flera av dina vänner och känner dig redo för en utmaning. Då - redo för utmaningen - prova att göra något riktigt fin handling för någon som du har svårt för (ogillar, ovän). Här blir det jättespännande vilken respons du får.

Hmm vad finns det för fint att göra då - alla är vi ju olika? Det finns oändligt många saker du kan göra - bara fantastin sätter gränser. Känn efter i hjärtat där finns svaret eller fatta mod och fråga (hur du ska ställa frågan beror på dig och din relation till din vän).

De flesta skulle nog uppskatta ifall du skrev ner ett tiotal saker du uppskattar hos personen eller skickar en bild som förmedlar din uppskattning. Skicka det i ett sms/mms, skriv det i ett enkelt mejl, skriv en låt eller varför inte leta upp/göra ett fint kort och pryda det med de fina orden och en bild som kompleterar budskapet.